Sofie Svanlund

Nu sitter jag och skriver från 'typ' min nya lilla dator. Fick den idag. Jag får låna den tills jag lämnar landet av Bens jobbkompis. Skitbra tycker jag. Den är ganska gammal, men den duger bra till det jag använder datorer för, internet, musik och glo på filmer. Skönt att  slippa planera datortid som när man delar. Sofie glad.

Idag började jag igen på ny kula vad gäller jobbsökandet. Har fått iväg två ansökningar iaf. Men jag behöver nog typ 50 gånger så mycket minst innan något händer.
Egentligen vill jag inte jobba. Jag skulle faktiskt föredra  att leva på havregrynsgröt nu (ja, för nudlar är inte så jävla billigt här). Det känns liksom så onödigt nu, får jag ett jobb nu så hinner jag ändå bara jobb högst runt tre månader. Det kan till och med visa sig att det blir en vecka. Jag har ju ingen som helst aning om när Australien bestämmer sig för att det är dags för mig att åka hem. I sådan fall blir jag inte förvånad om man slutar utan någon som är det minsta villig att vilja lägga in ett gott ord för mig i framtiden...
Så, på grund av dessa mindre bra visumomständigheter vill jag äta havregrynsgröt tills jag får skörbjugg istället.
Men det går inte för sig. Det är jag bombis på. Så jag letar på, bäst jag kan. Att jag dock inte är vidare motiverad är tyvärr inget jag har möjlighet att ändra på.

Nu är jag hemma från immigrationsverket. Fan va skönt kan jag ju bara säga. Snacka om att det känns som en tung sten trillat av mina axlar. Även om det inte är helt färdigt än.
När jag satt i väntrummet där var jag inte ett dugg nervös eller orolig. Men av någon anledning när mitt nummer kom upp på nummerskylten blev jag plötsligt dundernervös och började till och med skaka i händerna. Jag kunde knappt plocka upp passet ur väskan eller uttrycka mig ordentligt. Jag blev själv chockad över vart det kom ifrån men jag skulle gissa på att sånt händer när det handlar om något väldigt viktigt som man måste ha och mardrömsscenarios svischar förbi i huvudet.
Men det gick bra, även om tjejen var en bitch, precis som alla andra otrevliga människor på immigrationsverket. Jag fattar verkligen inte hur de pallar vara så jävla griniga hela tiden. Det spelar ingen roll hur trevlig man är eller hur förberedd man är. Jag har aldrig sett ett leende på de där männsikorna. Det bidrar ju inte lite till hur nervös man är där. Hursomhelst gick det väl relativt bra så nu är jag på bro visum och får fortsätta stanna lagligt.
Jag var så lättad när jag kom ut så jag blev på jättebra humör. Men när jag gick i tunneln på väg till centralen mötte jag en typ som inte var lika glad som jag. Pang! Så är det någon som slår på min väska så hårt att jag höll på att tappa den. Jag vände mig om snabbt, men det gjorde inte kärringen, inget ursäkta där inte.
Då slog det mig att jag borde kontrollera snabbt att min plånbok var kvar. Det var den som tur var. Inte en gång till liksom! Då hade jag blivit tokig!
Bara för att jag äntligen har blivit fri från den värsta visum paniken så måste ju självklart huvudvärken komma. Jag har tagit ett piller men det hjälpde bara halvdant så nu ska jag väl gå och vila lite. Bädda ner mig och mysa.

Huhh, gud vad det är mycket med mitt visum nu. Det jag har går ut på torsdag så nu är det sista spurten. Får lite hjälp i alla fall. Bens kompis har sagt att han kan hjälpa till och fixa ihop lite dokument med bilder och så. Väldigt snällt tycker jag allt. I veckan ska vi gå till en justice of the peace och skriva statements och certifiera våra passkopior och så vidare.
Vi har inte hunnit bidra med så mycket tyvärr, men migrationsverket kommer be om mer bevis om det behövs när de gått igenom min ansökan. Så, då blir det till att börja samla direkt så man är redo eftersom man bara brukar få sju dagar på sig att bifoga det som de ber om. Kämpigt, men det blir nog så bra så.
Vad har jag gjort i helgen då?
Jo, fredagen var det lugnt, jag var social under dagen dock och drack te i några timmar med en av våra flatmates, bra Sofie!
Lördag gick vi till city och kikade på datorer i kina affärerna. Inte för mig alltså. Det är faktiskt en märkbar prisskillnad. Där kommer det ju dirket från the source liksom. Då såg jag en billig som skulle passa mig.
- Titta, den här skulle ju duga för mig.
- Japp, vill du ha den?
- Eh...?
- Jag köper den åt dig.
- Eeehhh?
- Du kan betala tillbaka när du får ihop din ekonomi, man behöver en dator Sofie. ( Börjar gå mot kassan )
- Nej! Alltså.. va? Vadå?
- Nehepp, skit it då. Ska vi gå och ta en kaffe nu?
Jag blev lite förstummad där. Var kom det där ifrån helt plötsligt liksom? Hursomhelst tycker jag att det bäst att vänta med det i alla fall. Känner inte att det behövs några mer utgifter än nödvändigt nu. Det är tufft som det är, i alla fall för mig.

Nu är jag uppe sådär tidigt igen. Både idag och igår har jag gått upp klockan sju. Jag vet att det är normal tid att dra sig ur sängen men när man är sysslolös så är det lätt att unna sig sovmorgon. Ofta.
Det är bara för att jag har börjat bli väckt varje morgon med kramar nuförtiden. Då vill man ju helst inte rulla åt sidan och fortsätta sussa. Då vill man vara mysig tillbaka och göra lite frukost. Har verkligen haft skitmysigt de senaste dagarna. Undrar om det är för att man har uttalat de där små orden. Tänk så mycket det kan göra.
Hursomhelst är det bra, jag är gladare, piggare och har mer energi om jag vaknar tidigt. Det är hemskt skönt att ha sovmorgon men händer det för ofta mår jag bara dåligt med mig själv när jagvaknar och ser att klockan är elva.

Vädret hra varit fantastiskt den senaste veckan. jag smälter bort, till och med efter solen gått ner. Så jag är inte så avundsjuk på er i Svealand längre. Fast hemma går ju folk inte runt i mössa och huttrar när det är tjugo grader varmt och det är ju trevligt. För när folk håller på och har sig på det där viset så känner ju jag mig knäpp om jag skulle få för mig att gå utan jacka eller tjocktröja.
Idag ser ut att bli en fantastisk dag igen. Solen har nyss kommit upp och fortfarande inte ett moln så långt m an kan se. Jag ska nog ta och lägga mig på balkongen och läsa lite när temperaturen nått upp till behaglig nivå. Mys!
Oj, klockan är nio och jag sitter fortfarande och smuttar på mitt chaite. Jag är en snigel.

Ringde till jobbet igår. I Sverige alltså. De hade inte svarat på mina mejl jag har skickat och man måste ju ge en månads notice när man säger upp sig, annars kan man bli sparkad. Jag skulle egentligen vara tillbaka den tjugonde nu så jag var ju tvungen att ringa. Oj, vad nervös jag var att det skulle bli problem. Men icke då, mejlen hade kommit, de hade inte hunnit svara bara. De sa också att det är en stor chans att de kan ta tillbaka mig när jag kommer hem också.
Fan va lättad jag blev.
Det är ju skönt också att veta att även om det blir tufft här att jag kan lappa ihop min ekonomi när jag kommer hem. Så glad blev jag allt. Härligt. Jag tog ett litet glädjeskutt där. :)

Ikväll ska jag äta tacos, mums. Och glo på sista avsnittet av heroes säsong ett så jag kan starta på nästa. Jag såg ju aldrig serien när den gick på TV. Jag är glad att jag jag började titta på den nu i alla fall. Det är ju en bra serie! Fast jag saknar Lost som fan, inget, någonsin, kan gå upp mot lost. Skulle ladda ner serien om vi inte hade en så störande internetplan nu. Här i Australien är det inte bara att pynta för internet, du måste pröjsa för hur mycket gig du använder. Planen vi har nu är 6 gig off-peak och 3 gig on-peak. Off-peak är när man oftast inte använder datorn, oftast på natten. Helt stört, I know, men det är så det funkar det här.
Jag och Frida var helt lost när vi skulle skaffe internet efter vi hade flyttat in vid skolan. Vadå gig? Vi vill bara ha internet ju. Hur mycker gig använder man ens? Har vant mig nu, men det är ju stört irriterande att man måste tänka på vad man gör online hela tiden. Jag vill ju helst glo på webbtv och lyssna på webradio, men det drar en jävla massa meg så man får tänka sig för och prioritera.
Man kan få unlimted men det är sjukt dyrt.
Antar att det beror på infrastrukturen här. Den är ju ganska garanterad inte lika bra som hemma med tanke på hur stort landet är.
Saknar enkelheten hemma.

Kan inte skriva ordentligt nu igen, internet fuckar sig pa min login...
Den har helgen har jag nordat, for att nagon far for sig att komma hem med en ny konsol pa fredagen. Sa vi har spelat Fable 2  hela helgen. Jag kan ju saga att det ar ett fantastiskt spel, man blir helt hooked. I sondags lamnade vi spelet dock for att ga med vara flatmates till aromafestivalen i the rocks. Men det var sa javla packat dar sa jag kopte lite choklad fran ett talt. Thats it. Vi gick allihopa till Lowenbrau istallet och drack en varsin enorm ol. Den enorma biran ar dyr. 20 dollar, men da far man ju en liter haha. Det var kul att gora nat med flatematesen, har inte skett tidigare faktiskt.

Igar fick jag for mig att baka. Sa jag gjorde chokladbollar. Alla blev helt fascinerade; Bakade du de har sjalv? Ehm, ja. Jag blev smatt chockad, chokladbollar kan man val baka innan man lar sig ga liksom, haha.
Sen gjorde jag flaskpannkaka, det var visst ocksa valdigt fascinerande. Den blev i och for sig valdigt lyckad.
Sa nu har jag upptackt ett nytt intresse for att fa tiden att ga.
Ska ga och tjacka bullformar nu, tankte slanga ihop lite hallongrottor.
Jag kommer bli fet.

Idag är det fredag. Inte för att det spelar någon vidare roll för mig. Jag känner inte för att göra något i alla fall. Men det är skönt med helg ändå för då behöver jag inte känna att jag måste göra något och vara produktiv om dagarna. Under helgen är det okej att slappa så då får jag vara lat med gott samvete.
Nyss var det jättefint väder så jag tänkte att jag skulle ta mig en liten prommis åt de hållen jag inte varit än, men nu blev det molnigt och grått, ser för jävligt ut, så jag spar det till en annan dag.
Ska ringa upp en temp agency som kanske kunde ta emot mig dock, så jag kanske kan komma på en liten intervju. Deras kontor är på gatan bredvid där jag bor så det är nice. Tvivlar på at det passar mig dock, det är inte riktigt mitt fält det de gör. Fast finns det något jag kan göra så är det ju bara att tacka och se glad ut. Måste börja tjäna ihop lite nya pengar, kontot sinar liksom. Och nu snart så måste jag börja betala mitt abbonemang igen, för Comviq fryser bara abbonemang i sex månader. Kommer inte riktigt ihåg vad jag betalar varje månad men tror att det var runt 800? Det är ju lite sugit trots allt när jag ändå inte har möjlighet att uttnytja det men, men...

Jag vill ha sommar. Det är inte särskilt kallt här. Men det känns som om det vore det när folk går runt i fodrade stövlar, dunjackor och mössor. Det är ganska komiskt faktiskt. Behöver man verkligen vara så påpälsad när den är 18 grader varmt? Jag tycker det är lite överdrivet i alla fall. Jag skulle svettas ihjäl i en dunjacka nu, va fan, ja går runt i leggings och ballerinor liksom haha.
Oj, nu tittar solen fram igen, härligt.

Idag är jag glad, härligt. Känns lite bättre nu. Hade en bra kväll igår, inga sura miner, fantastiskt. Då kände jag att det är ju rätt mysigt att vara här ändå.
Jag lagade mat igår faktiskt. Utan att använda micron!!! :O Jag gjorde världens perfektaste kyckling. Det här kan komma som en chock men för att ni ska förstå min stolthet över att ha lyckats göra kycklingen perfa så måste det sägas....

Jag har aldrig lagat kyckling.

Så, därför är jag så stolt. Nu vill jag lära mig att laga potatis, för pinsamt nog kan jag säga att jag har aldrig gjort potatis, bara bakpotatis i ugnen.
I know, Sofie, vad lever du av? Finns det någonting du kan göra? Jag kan koka pasta, jag kan bre mackor och jag kan hantera en micro. Steka köttbullar och falukorv funkar också. Tyvärr svårt att få tag på det här. Men så länge åtminstone en del av maten är färdig från början är jag nöjd. Typ en såsmix. Hurra för färdiglagat!

Hmmm, jag ska inte vara grinig tror jag. Jag är fullt medveten om att jag behöver bli knuffad i rätt riktning ibland, jag är bara trött på gnäll och mest är jag förbannad på hur jävla komplicerat det ska vara att leva i ett annat land ibland.

Nu sitter jag och tänker på hemlandet igen. Har en liten älg på datorn haha. Sitter och lyssnar på musik jag aldrig brukar lyssna på bara för att jag känner för att lyssna på svenska. Det kanske verkar knäppt att jag stannar kvar om jag nu längtar hem så mycket, men jag hade ju saknat ihjäl mig om jag hade åkt hem.
Jag ser fram emot december som fan, guu va mysigt att komma hem så där till jul. Att det är lagom till den långa, kalla vintern spelar inte någon vidare roll, tror att det kommer känns dags för det då. Och hjälp, va skoj det ska bli att visa Sverige och göra lite sightseeing!
Fast december är fortfarande så långt bort, kom kära vintermånad, kom.

Usch, nu har jag en sådan där dålig dag igen. Inte mitt fel den där gången. Känns som att jag inte orkar försöka vara "bra" längre. Vad jag än gör så verkar jag bara vara dålig. Det är tillräckligt mycket press känner jag med det här visumet, det ska vara så jävla mycket att beställa och bifoga och allt kostar också. Så om jag känner att jag vill fokusera på det en dag när det ska vara färdigt om ett fåtal dagar, är jag dålig?
Shit, vad jag längtar hem ibland...

Den här veckan är det bara att kämpa som fan för visumet. Har beställt registerutdrag från Sverige och ska beställa en Australiensk idag. Senare ikväll är det dags att skriva vårt statement om allting som var, nu och framtida planer haha. Och dags att börja samla in vänners statement plus alla andra bevis de ska ha. Tur att jag är svensk så jag inte behöver genomgå de där hälsoundersökningarna med röntgen och grejer, för det  hade blivit dyrt.
Jag är skitorolig för det här men jag försöker intala mig själv att det är ju inte hela världen om det inte går igenom, vi åker ju hem i december så worst case scenario är ju helt enkelt att jag får skaffa turistvisa och inte kunna jobba och det kan vi säkert lösa tillsammans.
Helgen har varit kul i alla fall. Gick ut en stund på lördagen och lördagen kom också med andra trevliga överrraskningar som gjorde helgen än mer trevlig... :)
Nu ska kika på vad jag fått för betyg, jag är inte förväntansfull...

Imorse vaknade jag klockam sex pa morgonen. Javligt mysko maste jag saga. Bra mysko dock. Jag gillar nar jag far vara morgonpigg, for det ar ju sa sallan jag ar det. Men att inte kunna somna om en lordagmorgon klockan sex nar jag anda gick och la mig relativt sent dagen innan ar ju inte lite ovanligt for mig.
Nu ar klockan atta och jag tankte dricka en kopp kaffe. Balkongdorren star oppen och det luktar lite vintermorgon nar det luftar pa mig.
Man kan faktiskt kanna i luften att det ar vinter nu. Det kanns tydligt liksom, aven om det inte ar sarskilt kallt.
Jag hor inga papegojor den har morgonen, for jag myser till def leppard jag. Haha. Morgonstund har guld i mund. 

Nu borjar jag antligen krya pa mig. Nice. Tyvarr kan jag inte skriva ordentligt dock eftersom att den dumma 3-pinnen bara funkar i windows och dar ar datorn inte pa svenska, och sa har jag ju inte Fridas langre for hon ar ju i Sverige nu hon...:(
Jag vill ocksa vara i Sverige. Blir till och med lite bitter ibland... :O Fy, Sofie!
Hade det inte vart for att jag har problem att fa jobb eftersom jag inte har nagot defintivt visum hade det varit tusen ganger battre. Allt aterkommer alltid till ekonomi. Tank att det ar sa viktigt. Pengar ar verkligen den storsta orsaken nar det kommer till massa negativa tankar och diskussioner. Jag onskar att jag hade lite nu. bara sadar sa att jag kan klara mig tills januari. Vad underbart det hade vart...

Både igår och idag har jag bara varit hemma och glott på serier med sjukling. Så nu är jag påväg jag också. Börjat hosta och ha mig. Usch. Ont i halsen har jag också. trycker i mig honungstrepsils. De är farligt goda alltså. Tur att man får äta nästan hur många man vill. Och så har jag längtat hem lite. Känns så otroligt långt borta. Hemresan alltså. Lite jobbigt faktiskt, men det är ju en upplevelse att bo och jobba, förhoppningsvis, här så jag är inte hemskt deppig. Men saknar gör jag allt.

Blöö. Jag dricker en öl just nu. Ska snart hoppa in i duschen och göra mig iordning och så för att åka till Epping och dricka lite. Borde egentligen vara klar vid det här laget men Ben är fortfarande i Melbourne för att planet är jätteförsenat. Jag har ingen lust att åka i förväg heller, jag känner ju bara en person  där och svensk som jag är så är ju det en hemsk social situation. Haha.
Apropå hemska osvenska sociala situationer: När jag skulle åka ner och kolla brevlådan häromdagen stannade hissen på tredje våningen och någon klev in! Sen visar det sig att båda ska till brevlådan. Sen visar det sig att brevlådorna är precis bredvid varandra. Sen visar det sig att vi båda ska in igen. Då funderade jag faktiskt på att gå ett varv runt kvarteret, kanske gå att köpa mjölk eller något, bara för att undvika att förlänga den här sociala situationen. Men då tänkte jag att nu får jag allt skärpa mig! Så jag gick in jag också, och tog samma hiss. Vi bodde i alla fall inte på samma våing.
Oj, vad det fick mina tankar att gå till ett roligt klipp jag såg på youtube förut. Svenskar pratar inte i hissen.

Internet är ett orakel. För det mesta. Jag tänkte på hur irriterande det är när man inte hittar någon info eller kanske får fel information. Som jag hade enorma problem med när det gällde snus. Flänger runt både här och där efter tips man fått från nätet som är helt fel. Så jag bestämde mig för att dela med mig om sånt som jag vet svaret på. Tex, vad som gäller när det kommer till snus i Sydney och andra problem: http://whatsofiedidntknow.blogspot.com

Idag har jag en ego dag. För jag är själv och då är det väl lika bra att uttnyttja det. Så nu sitter jag med färg i både håret och ögonbrynen och ser ut en alien. Och så har jag stääädat och handlat mys te och godis och tänkte plöja igenom alla filmer och serier jag inte hunnit med än ikväll. Jag har lyssnat på def leppard hela dagen också, så mycket att jag har upptäckt nya favoriter för jag har väl en miljon jag inte hunnit lyssna på än. Boka kurser för nästa vecka ska jag göra också. Responsible service of alcohol och responsible conuct of gambling så jag kan få ett jävla jobb nån gång. Jag har ju faktiskt velat pröva på att jobba i en bar så jag hoppas verkligen att det går vägen. Innan min arbetslöshets depression äter upp mig.
Jag kan ju säga att, oj, så mycket mer respekt jag har nu för invandrare hemma. Det är ju skitjobbigt allting! Allt från att få en sketen anställning till att äta mat jag är van vid. Så många gånger jag känt för att bara slänga ihop lite falukorv och makaroner! Och gud vad jag saknar ärtsoppa!
Äsh, jag kan ju ta och se fram emot att käka känguru i alla fall, för det lär jag ju inte kunna beställa på en restaurang i sverige...